Så meddelade då Håkan Juholt sin avgång för några timmar sedan. Den enda som säger sig vara överraskad är Carin Jämtin. Socialdemokraternas verkställande utskott hade ju trots allt intygat att han hade deras förtroende en dag tidigare, varpå Juholt skulle resa hem för att vila upp sig. Kl. 23 kallade han till den presskonferens han avsåg att hålla kl. 15 följande dag.
Håkan Juholt var ett udda val. Han har varit med länge och har många medlemmars förtroende. Ett faktum som för mig snarare skulle ha lett till funderingar över medlemsbasen än funderingar kring Juholt som partiledare.
Jovial till sättet och säkert en trevlig kompis, men inte en kunnig eller skärpt yrkesmänniska. Mängden misstag, grodor och bevis på bristande omdöme har varit ansenlig. Det första – att inte berätta för valberedningen att hans sambo är tidigare straffad och det senaste – att under Folk och Försvar beskylla alliansen för att driva igenom sin försvarspolitik tillsammans med Sverigedemokraterna, iställlet för en bred uppgörelse med Socialdemokraterna, när beslutet i realiteten fattades innan Sverigedemokraterna satt i riksdagen. Det hela blir lite extra pikant, eftersom det är just i försvarsutskottet som Juholt har sin riksdagsbakgrund och är han inte informerad om annat så borde ändå försvarsfrågorna sitta.
Kanske kan tyckas att den som inte sympatiserar med Socialdemokraterna inte behöver bekymra sig, men en sund demokrati behöver en opposition. Med Juholt vid Socialdemokraternas roder har en stor del av oppositionen flutit fritt. Demokrati är inte det samma som att någon som är vald skall ha makten, utan att olika åsikter har sina representanter som slåss och kämpar om makten. De olika representanterna skall bevaka varandra och hålla dem i schack och se till att de inte får mer makt än de bör ha.
Men alla medverkande har inte bara ett bevakande ansvar för demokratin. Genom flagrant inkompetens och uppenbara lögner förminskas förtroendet för demokratin och de politiska företrädarna. I Sverige finns en tradition av att hylla även den som sparkats till följd av grava misstag. Jag menar att det är ett misstag i sig. VU borde inte ha gett Juholt sitt förtroende för att han sedan skulle kunna åka hem och kalla till presskonferens inför sinaste närmaste där han till burop och nej-rop kunde meddela sitt omedelbara frånträdande från ordförandeposten. Inte minst lämnar det utrymme för nattmösseförslag som Staffan Danielsson som tycker att Juholt är reko och har haft det så tufft med media att han borde få bli landshövding. Ett förslag som hade varit avsevärt svårare att lägga fram om Socialdemokraterna varit raka med att Juholt fått gå på grund av förtroende- och kompetensbrist. Vore man kort och gott raka med otillräckligheter så skulle innehavarna inte ha så lätt att göra fortsatt karriär i det offentligas tjänst.
Med lite tur startar nu en intressant period. Socialdemokraterna, som idag är en splittrad grupp med inte allt för många gemensamma nämnare annat än längtan tillbaka till maktens grytor som förenande faktor, måste börja fundera över vilka de vill vara och vilket samhälle de skall arbeta för – bortom plattityder och slagord som för länge sedan förlorat sin relevans. Kan de samla såväl de mest statskramande planekonomerna och de mest maknadskramande socialliberalerna?
Skall de bli ett trovärdigt alternativ så måste de skaffa sig en själ och en karaktär. Stå för det som är rätt, inte den som är röd per automatik. Ha en plan som inte bygger på vindmätningar och röstmaximering till nästa val. Nästa partiledare kommer sannolikt få fatta en hel del svåra beslut och måsta ha tåga nog för att klara av det. Med hänsyn till den oförmåga till lojalitet som setts inom organisationen under Juholts ledning krävs nog också ett ganska starkt skinn på näsan. Kanske bör de till och med konstatera att valet 2014 inte är ett där de allvarligt satsar på att återta makten, utan istället satsa på idéutveckling och intern upprensing.
Andra läsvärda på samma ämne:
Läs även andra intressanta bloggares åsikter om socialdemokraterna, Håkan Juholt, demokrati, opposition, grodor
