I höstas entledigade sig hela Borgerlig Allians från StuFFs kårfulmäktige – samt tillställde i december styrelsen för Linköpings universitet en förfrågan om hur de sköter sin granskningsuppgift.
Entledigandet grundar sig i en kultur av svågerpolitik, stadgar som får ett psykadeliskt lapptäcke att framstå som enhetligt och en kompetensnivå som är långt under den acceptabla i en organisation med 10500 medlemmar och en budget på mer än 5 miljoner.
Skrivelsen har sin grund i att stadgarnas utformning innebär att så sent som förra våren så kunde lärarstudenter inte vara medlemmar i StuFF, men trots det har i många år inte bara representerats i kårfullmäktige och styrelse, men till och med haft en egen post i styrelsen. Detta är något som universitetsstyrelsen borde ha upptäckt om de fullgjort sin granskningsuppgift. Kan man tycka.
Nedan följer såväl skrivelse som entledigande. Eftersom det börjar bli dags för kårfullmäktigeval så kan det vara av intresse för de Linköpingsstudenter som läser bloggen att veta hur det går till och hur såväl representantskap som medlemsavgifter hanteras.
Universitetsstyrelsen har ännu inte svarat
Jag inser att texten nedan är lång, men jag är rätt säker på att du inte i din vildaste fantasi kunnat ana hur det går till i en politisk organisation som skall representera 10500 studenter.
Jag kan inte avhålla mig från att citera Linköpings Studentspex:s SM-upplaga från en scen i den romerska senaten:
Cato: Ni är ju fullständigt inkompetenta
Förl: Ja, vi är fullständigt inkontinenta.
Cato: Ni fattar ju ingenting, ni är helt slut
Förl: Vi fattar en massa beslut
Cato: Men ni förstår dem ju inte, ni är inte riktigt riktiga
Sekr: Nej, men vi fattar dem, det är därför vi är viktiga.
Talman: Fattas bara att vi fattar de beslut vi fattar, Då skulle vi aldrig fatta de beslut vi fattar!
Till: Styrelsen för Linköpings universitet
Från: Borgerlig Allians, StuFFs kårfullmäktige
Utifrån den rådande situationen inom StuFF och det skick som organisationens stadgar är i är vi llvarligt oroade för hur medlemmarnas intressen tas till vara och hur den demokratiska granskningen sker.
Medlemskap i StuFF vilar inte på frivillig grund utan är ett lagligt obligatorium för att organisera studeranderepresentation på universitetet. Detta gör att StuFFs organisation inte är en isolerad fråga för StuFF, utan genom kårens ansvar för studeranderepresentationen vid området för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet även utgör en legitimitetsfråga för universitetet. Hur tillgodoses de demokratiska krav som finns på universitetet vad gäller studentmedverkan om organisationen som utser studeranderepresentanter inte fungerar i demokratisk ordning?
Bilagt detta brev finns den skrivelse vi författat till StuFFs kårfullmäktige och som sammanfattar det senaste årets skeenden. Med hänvisning till dess innehåll undrar vi – när granskade och godkändes universitetsstyrelsen StuFFs stadgar senast? Hur verkställer styrelsen sitt kontrollansvar gentemot studentkårerna?
Skrivelsen var undertecknad av listan i sin helhet, exklusive Robert Nordman
Hemställan om entledigande – med förklaring till bakgrunden
StuFF – en klubb för inbördes beundran eller en organisation att värna studenternas intresse?
Borgerlig Allians syn på studentkåren är att den, i likhet med fackliga föreningar, har en betydande vikt vad gäller att samla berörda parter (i detta fall studenter) för att därmed kunna åstadkomma demokratisk medverkan, men även för att studenterna gemensamt skall kunna stå starka mot universitet vad gäller rättssäkerhet och utbildningskvalitet. Sist men inte minst så utgör studentkåren en viktig funktion för den student som har problem med universitetet och behöver hjälp med kunskap kring gällande lagar och regler eller är i en så utsatt situation att det är representation som krävs.
För att studentkåren skall kunna fullgöra dessa uppgifter ställs ett antal krav på organisationen
För att kunna representera studenterna krävs omfattande engagemang från studenterna så att de åsikter som StuFF representerar inte bara är en liten minoritets, utan faktiskt en majoritets. Men det krävs också en stabil demokratisk grund i såväl stadgar som kultur som tillförsäkrar medlemmarna insyn och kontroll samt möjligheten att utse och avsätta sina representanter, skydd mot jäv etc.
För att inte bara representera studenterna utan också representera dem väl krävs en organisation där kunskap står högt i kurs och där man förvisso inte är rädd för att pröva nya saker, men heller inte saknar förmåga att ta till sig beprövad kunskap.
Som grund för allt detta krävs tydliga ramar – stadgar som klargör vad medlemmarna har för rättigheter och de förtroendevalda för skyldigheter, likväl som styrdokument som fyller verksamheten med traditionen vilket gör att varje steg inte behöver inledas med en kartläggning av världen.
StuFF är i vår mening en organsiation som fallerar på samtliga punkter ovan.
Det bygger vi på följande:
Sedan urminnes tider har StuFF varit en organisation som jublat om valdeltagandet hållit sig runt 15 %
Att bli invald i StuFFs högsta beslutande organ kräver med andra ord ingenting annat än att du har ett tiotal kompisar. Detta är förvisso ett problem som delas med de flesta studentkårer i Sverige. Man skulle alltså utan att vara alltför förhastad gissa på att vore medlemskapet frivilligt så skulle inte fler än 1500 medlemmar d.v.s.15% av dagens ungefär 10 500 medlemmar (orkar man inte lägga en lapp i en låda, eller klicka i en ruta på Internet tar man sig sannolikt varken tid eller råd till att betala runt 500 kronor per år). Men som sagt, detta har man gemensamt med många kårer och är, om än allvarligt, inte specifikt för StuFF.
Däremot är det sätt som StuFF väljer att representera sina medlemmar på något som enbart StuFF kan lastas för.
StuFF är i avsaknad av relevanta stadgar. StuFFs stadgar är i stora delar obsoleta och i stora delar helt felaktiga. Är fullmäktige till exempel medvetna om att man som lärarstudent inte har rätt att vara medlem?
Fram till sent i våras kunde endast den som är student vid filosofisk fakultet vara medlem. Ett första beslut togs för att förändra detta. Har detta klubbats en andra gång samt godkänts av universitetsstyrelsen så är det idag ändrat; annars gäller det ännu. Trots detta har lärarstudenterna såväl betalat medlemsavgift, haft förtroendeuppdrag och till och med haft en egen post i styrelsen i många år.
StuFFs medlemmar är helt oskyddade mot jäv. Det finns varken stadgeskydd eller kultur som hindrar människor från att sitta på dubbla stolar. Det saknas också system för att man som medlem enkelt skall kunna följa de beslut som fattas, eftersom information och dokument hanteras på ett sådant sätt att det även som insatt är svårt att hitta.
Kunskap och saklighet
En viktig del av en demokratisk organisation är maktdelning och att det är klart vilket organ som på vilken grund äger en fråga. Spänningen mellan det högsta beslutande och tillika direktvalda organet fullmäktige och det verkställande organet styrelsen är en lång tradition som inte gynnat verksamhetens kvalitet. Detta problem har dock de två senaste åren fått sällskap av ett nytt. Varken styrelsen eller stora delar av fullmäktige har förmått skilja på sina respektive uppdrag och ansvar, vilket kanske fick sin tydligaste start under det konstituerande fullmäktigesammanträdet 06/07. Styrelsen hade då undlåtit att fullgöra sitt stadgereglerade ansvar att bereda fullmäktiges budget. Orsaken blev aldrig riktigt känd, men resultatet blev att fullmäktige under kvällen med start kl. 17.00 skulle få ihop en budget som omfattar ett antal miljoner utan att ärendet beretts och medan styrelsens ledamöterna debatterade för sina personliga åsikter som om de alla vore invalda delar av fullmäktige.
Det följande året har varit en ändlöst pinsam rad av ärenden som kommit upp i fullmäktige oberedda och som återvisats för beredning. Ärenden av stor vikt såsom kårernas engagemang i Nationernas Hus, anställningsskydd för styrelseledamöterna etc.
Låt oss börja med Kårservice och Nationernas Hus
Förslaget var att Kårservice (KS) skulle få mandat att förhandla med universitetet om att ta över driften av Nationernas Hus. Kårservice utgjorde redan då 1/3 av StuFFs totala budget och med Nationernas Hus som en del av verksamheten skulle detta lätt kunna öka.
Relevant information hade varit ekonomisk redovisning för KS och förslag på gränser för förhandlingsmandatet; istället lämnades fullmäktige med universitetets utredning – universitetet som initierat förslaget och som hade en hel del att förlora på att bli stående med kostnader och avtal för fastigheten utan en huvudman för driften.
Istället tog det tre fullmäktigesammanträden innan utdrag ur KS ekonomiska redovisning delades ut. Beslutet fattades med knapp marginal i december. Det framkom även då att fullmäktige flertalet gånger i samband med KS fattat beslut på felaktig grund till nackdel för medlemmarna genom att KS felaktigt förutsatts vara en ekonomisk förening och att StuFFs
rättigheter varit därefter. Därför har en lång rad besluts fattats där StuFF burit en större ekonomisk börda än t.ex. Consensus. Antagandet har gjorts därför att de styrelseledamöter som genom åren arbetat gentemot KS inte kunnat skilja på en ideell förening och en ekonomisk förening samt de ekonomiska och juridiska följderna däremellan.
Kårservice är en organisation som genom åren haft grava organisatoriska problem. Detta upphörde i och med den upprensening som skedde och genom att Andreas Ericsson anställdes som verksamhetschef. Andreas kompetens var inte den enda orsaken, men en tung garant för mångas förtroende för KS kapacitet. Efter årsskiftet fick BA från en annan kår ta del av information om att Andreas Ericsson sagt upp sig strax efter att StuFF fattat beslut om att godkänna KS förhandling med universitetet om NH. På följande sammanträde (februari) tillfrågades styrelsen om de inte insett att förtroendet för Andreas drift av verksamheten varit en bidragande orsak till att ärendet vunnit bifall och att detta var information av stor vikt. Styrelsen angav att man missat att informera och bad om ursäkt. Svar om hur tillsättningsförfarandet av efterträdare gick till och hur söktrycket såg ut var inget som man kunde säga något om annat än att studenterna hade en representant där så det var inget att bekymra sig över.
Kort därefter och innan ny verskamhetschef tillsats sade även vice verksamhetschefen Andreas Gällerdahl upp sig. Organisationen stod nu helt utan ordinarie chefer. Fortfarande ansåg inte styrelsen att det fanns anledning att informera fullmäktige.
Personalavtal
StuFF hade som mål för föregående år att formalisera de ”anställningsvillkor” som gäller för styrelsen, eftersom inga arbetsrättliga regler gäller för den som är förtroendevald. För det första var vi från vår sida aningen förvånade över att styrelsen inte överlät åt fullmäktige att ansvara för detta utan själva tog initiativet – trots att viss intressekonflikt uppenbart förelåg. Men än mer förvånade blev vi när det förslag som framlades saknade förankring i motsvarande regler för anställda (såväl arbetsrättsligt som dem av försäkringskassans regler som var tillämpliga) utan mest var en sammanställning av vad styrelsen tyckte. Inte heller hade man tagit reda på hur dessa regler borde formaliseras (via avtal eller stadgar). Ärendet återremitterades ett antal gånger utan resultat – tills fullmäktige gav upp och avslog.
SFS-motionen – eller hur man vinner en debatt
En motionär föreslog att StuFF skulle gå ur SFS. Detta var något som styrelsen ställde sig negativ till och inte ”ansåg acceptabelt” om fullmäktige först inte lyssnat till en representant från SFS som skulle informer om vad ett avslutande av medlemskapet skulle innebära i verksamhetsförlust. Motionären menade att det då också var relevant att lyssna till vad alternativet för ett medlemskap är och vad de faktiska fördelarna med att stå utanför är. Fullmäktige beslutade att en debatt skulle anordnas innan man gick till beslut och att styrelsen skulle ansvara för att arrangera den. Debatten skulle hållas mellan en företrädare för SFS och en som förespråkade alternativet att stå utanför SFS. Några veckor före debatten blev Sophia Blomqvist kontaktad av styrelsen som hade svårt att finna en debattör som argumenterade för motionärens ståndpunkt och undrade om Sophia kunde ge förslag på namn.
Orsaken till svårigheten att finna debattör var att man bestämt att för att personen skulle vara trovärdig så skulle personen både ha erfarenhet av SFS och av att stå utanför. Detta kan liknas av man inte får göra slut med en respektive om man inte kan finna någon som både varit tillsammans med ens respektive och gjort slut – och som kan intyga att det senare är att föredra. Styrelsen fick några namn på gamla kåraktiva som motsvarade styrelsens kriterier. Dagen före debatten kontaktades Sophia ånyo med förfrågan om fler namn.
När debatten skulle hållas hade SFS ordförande som skulle representera den ena sidan blivit sjuk och ersattes av en viceordförande, och som motdebattör stod f.d. LinTek-ordföranden Jonas Åman – som rimligen inte fått mer än sedan dagen före på sig att förbereda sig för en sakfråga som på intet sätt är hans hjärtefråga. Att Jonas inte är förtjust i att tala inför folk är inte en hemlighet för någon som läst hans artiklar i Lithanian om sin rädsla för att tala inför större grupper.
Vid senare kontakt med de debattörer som jag föreslagit, den ene doktorand i Norrköping och den andre landstingsrådssekreterare i Stockholm och båda tidigare aktiva i Stockholms studentkår, så hade doktoranden inte kontaktats alls och landstingsrådssekreteraren tillfrågats 1 eller 2 dagar före debatten, vilket självklart gjorde det praktiskt omöjligt att få ihop resa och förberedande. Kan man inte själv se till att ha bäst argument, så kan man alltid se till att de får bemötas av någon som kan ännu mindre. Det blev ingen debatt, utan två personer som pratade några minuter var.
Ekonomi och stadgeändring
Under verksamhetsårets början lade styrelsen en proposition vars målsättning var att disponera föregående års överskott. Det fördes en lång diskussion huruvida det var motiverat att “bränna” hela årets budget, men styrelsens proposition gick till största delen igenom. Det tråkiga med historien var att den vinst som disponerats inte fanns, utan berodde på att man under våren inte “bokat” kostnaden för valsystemets utvecklande och valets tekniska genomförande vars faktura kom några veckor senare.
För att förändra det faktum att lärarstudenter ej omfattades av medlemskap likväl som att stadgarna förhåller sig till fakulteter vilket som begrepp försvunnit ut lagstiftningen samt att allmänt rensa upp i stadgar som ej är relevanta eller tillräckliga tillsattes en stadge-grupp bestående av kårordföranden, nuvarande vice talmannen samt en fullmäktigeledamot från BA. Eftersom gruppen inte sammankallades och engagemanget tycktes lågt satte sig BAs listledare Sophia, efter viss konsultation med universitetjuristen Hässling och skrev ett utkast på stadgarnas första kapitel samt satte i händerna på gruppledaren. Med anledning av de problem som förevarit med styrelsens informationsavdelning i kombination med att stadgegruppen räknat fel på fullmäktigemöten valde StuFF att skjuta upp kårvalet, för att möjliggöra ett bättre förberedande samt att hinna klubba stadgeändringarna före valet (de första kapitlen måste antas av
fullmäktige med mellanliggande val). Då dagen för det fullmäktigesammanträde som föregick valet var inne – fanns fortfarande inget stadgeförslag bland de utsända handlingarna. Styrelsen ordförande ansåg att det där med mellanliggande val var det samma som verksamhetsårsskifte. Då BA påpekade att så ej var fallet och att den demokratiska grunden är att medlemmarna skall kunna protestera mot stadgeändringarna genom att påverka maktpositionerna i valet så lades ärendet in extra på dagordningen. Döm om vår förvåning då det är BAs utkast/diskussionsunderlag, med felskivningar och stavfel som läggs fram, kompletterat med någon eller ett par nya paragrafer. Fullmäktige ägnade avsevärd tid åt att gå igenom paragraf för paragraf och korskontrollera och stavningsrätta. Det är inte så man åstadkommer genomtänkta och slagfärdiga stadgar som är konsekventa och skyddar de som skyddas bör.
Avslutningsvis bör vårens konstituerande fullmäktige tas upp
Efter detta år som vad gäller kvalitetsarbete och relation fullmäktige/styrelse varit en veritabel katastrof, valde osedvanligt många styrelseledamöter att kandidera till fullmäktige. Eftersom konstituerande sammanträde hålls innan föregående verksamhetsår avslutas innebar detta en situation där många riskerade att sitta på dubbla stolar. Det är inte lämpligt att man både deltar i beredandet av budget och antagandet av den samma. Det är heller inte demokratisk sed att man utser sina efterträdare.
Inom StuFF finns en tradition av att man som styrelseledamot innevarande år och fullmäktigeledamot kommande år, inte tjänstgör i fullmäktige på konstituerande sammanträdet. Detta diskuterades på det fullmäktigesammanträde som föregick konstituerande fullmäktige och där framkom att styrelsen fört samma diskussioner och var överens med fullmäktige om att styrelseledamöter enbart skulle tjänstgöra i krissituation, det vill säga om listan annars inte förmådde att fylla sina mandat.
Till saken hör även att Eleonora, ekonomernas lista lyfte frågan om byte av datum för konstituerande eftersom sammanträdet kommit att sammanfalla med ekonomsektionens stora fest Elinpiaden. Förslaget avslogs vilket resulterade i att så många ekonomer valt att prioritera fest att Elionora hade svårt att fylla sina mandat. Styrelsens studiesocialt ansvariga, tillika Elinoras tillträdande listledare inte bara tjänstgjorde utan drev listan under hela konstituerande fullmäktige.
Ganska tidigt under sammanträdet begärde StuFFs viceordförande ordet och framförde att någon eller några fann debatttonen obehaglig och önskade en förändring. Personen/personerna ville vare sig framträda själva eller pekat ut någon/några. Eftersom tonen på fullmäktige inte brukar vara hård, men denna gång varit osedvanligt mjuk så spred sig en viss förvåning och många av oss undrade vem som kände obehag inför vad och vem som orsakat det. Vår lista var garanterat inte den enda som upplevde ett påtagligt obehag inför situationen. Beteendet insinuerade ju att någon uppsåtligt uppfört sig illa – hur skulle annars rätt människa/människor kunna ta åt sig av kritiken och ändra sig?
Därefter hade styrelsen tagit på sig att föra sammanträdesstatistik och presenterade statistik över hur mycket listorna talat. Vi minns inte längre om det var antal begärda ord eller om man klockat antal minuter. Obehagskänslan ökade – var det här ett sätt att försöka påvisa vem/vilka de onda var? Under den kommande stunden tisslades det och tasslades medan man försökte komma fram till vem som var den ”skyldiga” att ha orsakat någon annan obehag. Efter en stund så begärda vi ordet och uppmanade talmannen att framöver hålla sig till direkt kritik, eftersom stämningen i rummet försämrades av den typen av kritik utan vare sig mottagare eller avsändare. Någon minut senare begär viceordförande Sofia åter ordet och framför identiskt samma kritik igen. Denna gång med reaktion från oss med flera om att kritiken får specificeras eller att inte tas upp fler gånger. Svaret blev åter att om man tänkte på vad man sade så skulle problemet vara löst.
Däremellan tog delar av styrelsen så stor del i sammanträdet att fullmäktige fick be styrelsen att tygla sig. Styrelsens uppdrag är att bereda ärenden, inte att bedriva politik i fullmäktige. Fullmäktige intervjuade till att börja med ordförandekandidaterna Björn Mattiasson och Marina Sandgren.
Efter utfrågningen vidtog fullmäktiges diskussion där vi försökte lyfta en diskussion om visioner och CV. En kandidat presenterade sina mål för året, medan den andra menade att det var sådant som skulle göras sedan man blivit vald. En kandidat har såväl utbildning som omfattande erfarenhet vad gäller grupp och personalledning den andra hade varit aktiv i sin sektion och där lett möten. En talar och skriver engelska ledigt och en sade sig inte vara så duktig (en av de kandiderande styrelseledamöterna var enbart engelsktalande), en kandidat har omfattande erfarenhet från flera kårer och goda kontakter i universitetsledningen medan den andra hade varit på SFS-fullmäktige och hade svårt att skilja på om rektors ledningsråd var ett uppdrag från StuFF eller LUST.
Detta var dock inte en jämförelse som någonsin kom upp i fullmäktige, därför att redan förslaget om att jämföra CV bemötes med agressiv kritik från såväl lärarlistan som Eleonora. Det enda som skulle vara accepterat var att framhålla ”sin” kandidats fördelar. Detta avslutades med att de för sin del redan bestämt sig. Vilket ListaN Pro-Norrköping och Socialdemokratiska kårpartiet skrev under på.
Så fattades beslutet. 4 listor för 3 emot och en med nedlagda röster. Eller i andel mandat 15 för, 6 mot och 4 nedlagda.
Inte vad man kan kalla en jordskredsseger. Tvärt om har kandidaturer återtagits för betydligt mindre i StuFFs historia. Hur kan man som ledare representera en organisation med stöd av 60% av de direktvalda, vilka i sin tur representerar drygt 10% av den totala medlemsbasen? En organisationsledning med stöd hos 6% av medlemmarna.
Vi deltog inte i övriga val, men satt kvar tills personvalen var avklarade, eftersom vi inte ville vara respektlösa mot kvarvarande kandidater. Konstateras kunde att i den mån någon av avgående styrelsens kompisar/nuvarande kollegor motkandiderade så valdes de urskiljningslöst. Trots att de vid flera tillfällen stod emot klart kompetentare kandidater.
Därefter lämnade vi mötet och meddelade fullmäktige att detta var på grund av att vi fann det oacceptabelt med den härskarteknik som uppvisats, såväl i vice ordförandens adresslösa kritik som i den bakbindning av urvalsprocessen som erhålls då kandidaternas meriter och målsättningar inte tillåts att ställas mot varandra.
Vi har förstått att det har tolkats som att när inte ”vår” kandidat valdes så blev vi sura. Så för tydlighetens skull formulerar vi åter våra argument för att lämna sammanträdet och idag hemställa om att entledigas från våra uppdrag i fullmäktige.
1. Härskarteknik är inte ok.
- Kritik framförs med såväl avsändare som mottagare.
- Att utmåla jämförande av kandidaters formella CV och angivande av mål för kandidaturen är ett sätt att få sina kompisar valda, men inte ett sätt att försäkra sig om att val sker med utgångspunkt i kandidaternas kompete
Här är kanske också läge att nämna att vi förväntade oss en motkandidatur från såväl Daniel Sjödin som Veronica Andersson på ordförandeposten och att vi bedömde dem som ungefär jämbördig kompetensmässigt med Björn Mattiasson och därmed var inställda på vem som av de tre kunde uppnått rimligt stöd i fullmäktige – och därmed även vårt stöd i den händelse Björn ej blev vald.
2. Man sitter inte på 2 stolar.
- Att sektionen har stor fest är inte en akutsituation. På vår lista betraktades inte tenta som laga förfall. Det är en fråga om prioritering och att så som Eleonora valde att göra – att gå från att tjänstgöra i akutfall till att leda listans arbete, intervjua sin egen efterträdare och sedan tala illa om denne när den lämnat rummet har passerat gränsen för all rimlighet och god ton.
- Fem stycken styrelseledamöter från 06/07 sitter nu i fullmäktige (Listan PRO-Norrköping (kandiderade som 1a namn + ledamot), Flins-listan (2:a namn), Eleonora (listledare), samt vår egen lista Borgerlig Allians(ersättare)) och ytterligare två omvaldes. Tidigare vice ordförande och då styrelsens ansvarig för arbetet gentemot fullmäktige blev vald till talman. Det är inte svårt att se att de samtal som utspelade sig under Konstituerande fullmäktige handlade mer om kramkalas än om seriösa avvägningar vilken politik man skulle driva eller vilken kompetens organisationen skulle besitta.
3. Styrelsen är vald av fullmäktige, styrelsen leder inte fullmäktige
- Att som styrelse gå in och driva ett fullmäktigesammanträde tyder på dålig kunskap om sitt uppdrag så väl som begränsad respekt för de demokratiska regler som gärna särskiljer beslutande från verkställande. Detta var i stället en taktik/beteende på grund av okunnighet under hela verksamhetåret från konstituerande fullmäktige till nästa års konstituerande fullmäktige.
- Att styra ett fullmäktigesammanträde med härskarteknik är i en klass för sig själv.
Beslut bygger på argumentation. Är man inte beredd att ange på vilken grund man fattar beslut i allmänhet och avgörande beslut i synnerhet, så kanske det inte är just en demokratisk organisation man bör realisera sitt engagemang i.
Avslutningsvis – kompetens i en organisation går upp och den går ned. En första målsättning när man uppfattar att en organisation är på glid är att ta sitt ansvar och försöka förbättra organisationen.. För att detta skall vara möjligt krävs dock en vilja till förändring, en självinsikt. Efter de senaste årens engagemang i StuFF är BAs uppfattning att den viljan saknas.
StuFF finns inte för eller på grund av medlemmarna. StuFF finns för att några få aktiva vill ha en organisation att öva sig på. En klubb för inbördes beundran.
Hade StuFF funnits för medlemmarnas skull, så hade ledorden varit lyhördhet inför medlemmarna, rättssäkerhet och transparens samt kompetens istället för svågerpolitik. Vägs ände är nådd och vi ser inte en möjlighet att styra denna skuta på rätt väg och är inte beredd att legitimera den här verksamheten längre.
Härmed hemställer vi om att bli entledigade från vårt uppdrag som ledamöter av StuFFs fullmäktige
Entledigandet är undertecknat av listan i sin helhet, med undantag för Robert Nordman som senare inkom med ett enskilt entledigande.
[Uppdatering] Se även olika former av retorik
Andra intressant bloggar om: Studentkår, StuFF, LiU, Linköpings universitet
