Så kom då beskedet att kårobligatoriet avskaffas! Grattis Sveriges studenter!
Jag skulle dock föreslå en annan mätning för medelstilldelningen i framtiden, än vad man tycks ha tänkt sig1. (Och att Lennart Hedquist förpassas till en garderob under omröstningen).
Mitt förslag är att medel tilldelas per antal tillsatta och faktiskt bemannade studeranderepresentantsposter (finns det ordet?). Jag menar alltså inte själva studenten, för en student kan vara representant på flera ställen, utan ställen där kåren har rätt att tillsätta och också faktiskt i praktiken har en representant där.
Då har man nämligen knutit inkomsterna till kårens förmåga att i relation till universitetet skaffa sig inflytande och därmed platser och i relation till studentengagemanget i form av mängden faktisk studentrepresentation.
En sak som jag också hoppas att man ändrar är monopolet för enskilda kårer. Den som vill måste kunna starta en konkurrerande kår, utan att därmed tvingas engagera sig i dysfunktionella politiska kretsar som saknar engagemang och kunskap i universitets- eller utbildningsfrågorna, utan mest vill öva sig på att leka minisamhälle.
Hanna jublar. Så även Eva Westerberg på Timbro
Och jag tycker att det är humor att mitt avsked och propen tycks ha kommit samtidigt 
Här finns presskonferensen
Läs även andra bloggares åsikter om Kårobligatorium, föreningsfrihet, proposition
- Har inte läst propen, men får det ingtrycket av Alliansfritt Sverige ↩
