Mer om konstfack

by Sophia Blomqvist Posted on 26/02 2009

DN har en intressant artikel, intervjuer med elever vid konstfack.

Först och främst. De läser vid en högskola. De är STUDENTER. Det är en viss skillnad i betydelse. Elever lär sig, studenter utbildar sig, att vara elev är betydligt mer passivt än att vara student.

Men de har en del intressanta poänger.
För det första synen på konst, som jag instämmer i, men de missar helt att det är en skillnad mellan studenter vid en högskola och självständiga konstnärer. För studenternas verksamhet är nämligen högskolan i vissa delar juridiskt ansvarig för.

De får vara hur konstnärligt fria de vill, när de står för sig själva.

Vera Sjunnesson knackar på ateljédörren och vill ansluta till diskussionen. Hon tycker att skolkamraten Anna Odells uppmärksammade iscensatta psykos i januari kan ses som en handling där konstnären undersöker och ifrågasätter rådande system. Hon värjer sig mot att Anna Odell skulle ha drivit med människor som lider av psykisk sjukdom.

- En sak som glömts bort i diskussionen om Anna Odells verk är att hon genom sin metod faktiskt försatte sig i en oerhört sårbar ­situation, säger Vera Sjunnesson.

- Jag kan tycka att det visar på djupaste form av sympati för dem som är psykiskt sjuka att försöka sätta sig in i deras situation, säger Joakim Forsgren.

Men har ngn fått en aha-upplevelse? Har ngn annan än Odell och hennes studiekamrater förstått vad det gick ut på? Vad är det för system hon ifrågasätter? Att människor som ger intryck av att vara på väg att ta livet av sig, tas om hand?

Konst som ifrågasätter och bryter nya banor, konst som chockar är fantastisk! Men att byta prislappar i butiken och förflytta affischer från laglig till olaglig plats? Det är pubertalt och får upprikigt sagt Coca-Colareklam att framstå som djupsinnig konst.

En poäng som de har är däremot att det inte är upp till kulturministern att definiera vad som är konst. Helt rätt! Det är däremot upp till kulturministern att uttala sig om vad som givet skattefinansiering är oacceptabel konst.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Related Posts with Thumbnails

About Sophia Blomqvist

Liberal kattälskande skribent. Gillar människor med mod och varma hjärtan som vågar tänka och sedan följa sina slutsatser. Bloggar på Dexion, Driver Politikerkoll.se samt startar upp ett nytt spännande projekt, som du inte får veta mer om just nu.
This entry was posted in Politik/samhälle and tagged , . Bookmark the permalink.
  • http://steensland.blomqvist.us Dexion

    Ja, men jag får den distinkta känslan av att man bör vara konstnär/i kulturbranschen för att få yttra sig egentligen. Lite som att föräldrar utan pedagogisk utbildning inte skulle tro att de kunde uppfostra barn på 70-talet.

  • http://synpunkter.blogspot.com/ Tobias

    Instämmer. Jag tror heller inte att man ska tolka ministerns reaktion på ett allt för specifikt sett. Personligen tycker jag också att det är bra att den lite mer abstrakta frågan om detta är konst /god konst /konst som bör skattefinansieras kommer upp till diskussion. Just den här typen av konst blir ju för övrigt rätt poänglös om den inte diskuteras utanför en liten begränsad krets.

  • http://steensland.blomqvist.us Dexion

    Vad bekvämt det var när du var överhopad med annat och inte hade tid att kritiskt granska mig så där ;)

    Nej det är inte självklart, men vad jag avsåg att poängtera var att det inte är möjligt eller önskvärt att staten definierar vad konst är, men väl vad man bör finansiera. I sak har du förstås helt rätt i att det inte skall rikta sig mot enskilda verk eller i en betygssituation.
    Mänskligt har jag dock full förståelse för ministerns reaktion.

    Även vad gäller Forsgrens citat håller jag med dig, vad gäller möjlig ansats till försöket. Men att jag hitills inte hört ngn annan än skolkamrater till konstnären beskriva det som en framgång i försöket.

  • http://synpunkter.blogspot.com/ Tobias

    Faktiskt är det mycket få som beskriver de studerande vid konstnärliga högskolor som studenter. Tvärtom är både högskolor och myndigheter mycket konsekventa i att kalla dem för elever, även i officiella sammanhang.
    Inte heller är det självklart att det är en svensk kulturministers uppgift att avgöra “vad som givet skattefinansiering är oacceptabel konst”. Enligt regeringsformen får en svensk minister, som bekant, inte försöka påverka enskilda myndighetsbeslut. Om en enskild konstnär eller ett konstnärligt verk skall få statligt stöd är i allmännhet ett myndighetsbeslut. Likaså är högskolornas betygssättning myndighetsbeslut. Huruvida detta skall vara ett godkänt examensarbete är alltså ingenting som kulturministern får uttala sig om. Däremot är det upp till Högskoleverket och Riksrevissionen att se till att högskolorna följer gällande regler etc.
     
    “Jag kan tycka att det visar på djupaste form av sympati för dem som är psykiskt sjuka att försöka sätta sig in i deras situation, säger Joakim Forsgren.”
    Det kan jag inte annat än instämma med. Å andra sidan har jag inte sett någonting som tyder på att hon skulle ha lyckats sätta sig in i deras situation. I alla fall inte om man i första hand ser till de personer som ansåg sig behöva vård och som tvingades vänta med personalen var upptagen med henne. På samma sätt finns det naturligtvis saker att ifrågasätta inom psykvården, men jag har inte hört några sådana ifrågasättanden. I den mån som detta fått någon att fundera på psykvården så har det rimligen lett till en ökad förståelse för de anställda som behövde ta hand om henne, vilket i och för sig kan anses positivt.