Diskussionen om antisemitismen i Sverige och vänsterrörelsen fortsätter och kritiken kommer nu även från vänster.
Inte en dag för sent, men välkommet!
I början av veckan publicerades en artikel undertecknad av ett flertal, däribland Johan Lönnroth, som uppmanade Lars Ohly att ta atisemitismen på allvar.
Men även SSUs ordförande Jytte Guteland tar avstånd, i alla fall från våldet.
Inte som representant för vänstern, men för sunt förnuft skriver Paula Neuding idag mycket bra på Weekly standard.
Jag fastnade speciellt för det stycke där hon konstaterar att det är svårt att skylla på ojämlighet i ett av världens generösaste länder, när det kommer till så kallad välfärd. Människor har rätt till försörjning till långt mycket mer än bara överlevnad, rätt till universitetsubildning och möjlighet till studielån, i princip helt finansierad sjuk- och tandvård o.s.v. Att Malmö upplever den oro som vi ser beror på någonting annat.
Men också hur absurt det är att de som ena dagen betecknar sig som feminister nästa dag går under fanan för organisationer och i allmänhet stöder organisationer och värderingar som inte bara står långt från den svenska jämställdheten, utan går rakt emot den.
Artikeln avslutas med:
One protester, a computer consultant in his mid-fifties, had still armed himself with a knife for the demonstration. His grown-up children, who had never before seen their father carry a weapon, wondered if he even knew what he would do with it.
“What do you mean what will I do with it?” he said with his thick Polish accent. “I will give you time to run.”
Värt att tänkas på…
Läs även andra bloggares åsikter om antisemitism, vänster, Paula Neuding, Malmö
