Via Mymlan hittade jag till denna blogg igår kväll. Jag skulle ljuga om jag sade att det gick att få ur tankarna vid sovdags.
Jag har själv varit i motsvarande situation och jag minns allt för väl ångesten, paniken och skammen.
Dels är personen inte ensam, att stå utan inkomst som företagare är att stå i valet mellan att äta nu och att kunna ta sig ur den situation man hamnat i. Vilken fot hugger man av liksom?
Socialförsäkringssystemet är uppbyggt av den socialdemokratin, med viss möjlighet för Alliansregeringen, regeringen Bildt och Ullsten/Fälldin att förändra och den är uppbyggd kring premissen att du är lönearbetare. Vare sig studenter eller företagare göre sig besvär. Jag skulle också säga att systemet är mer uppbyggt kring att försvara sig själv och sin kassa, än målsättningen att få människor ur en dålig situation. Jag förmodar att för den som är grav alkoholist/narkoman och som behöver matcheckar och någon som betalar hyran så fungerar det relativt väl, även om jag skulle bli förvånad om inte även de människorna uppfattade bemötandet som nedvärderande och respektlöst.
Men min poäng!
Det socialdemokraterna/politikerna med socialistiska värderingar av varierande revolutionär sort har byggt stora delar av vårt samhälle.
Det har å ena sidan fört med sig att vi har en konstitution som bygger på tanken att allt människor som valts att företräda andra politiskt gör är gott och riktigt. Jag vet inte om grunden är att bara goda människor blir valda eller om de blir goda av att bli valda. Hur som så är mäniskosynen hoppfull och rent naiv.
Ser man å andra sidan på samma samhällsbyggares syn på företag och företagare så är bilden den motsatta. Antingen är man omedveten om att företag ÄR människor. Initiativtagare och innovatörer, chefer och anställda samt aktieägare. Dessa människor betraktas med en genuin skepsis och förväntas vara allt som politikerna inte är. Listiga, egocentrerade och självbefrämjande, giriga och hänsynslösa.
Det är ju samma människor som ingår i både politikergruppen och företagargruppen. Ibland finns de till och med på båda sidor samtidigt. Är inte bilden lite skitzofren?
Antingen är väl alla människor goda, alla onda, eller så har alla människor förmågan till både ock? Således borde alla regler vara så fria och förtroendefulla som konstitutionen, alla regler så rigida och kontrollerande som t.ex. socialförsäkringsreglerna för företagare eller ett mellanting av frihet med viss kontroll. Eller hur?
Den som kan förklara dissonansen i den socialistiska människosynen får gärna göra det. Men skippa cynismerna.
Männen på bilden har inget med inlägget att göra, det är Tasker Oddie samt Franciskus av Assisi som tillsammans får illustrera bilden av den välbeställda företagaren (gärna på sitt gods) respektive människan som som helgon.
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om människorsyn, socialism, socialförsäkring, företagande
