Ja det ena valet är knappt avslutat innan det är dags att se fram emot nästa.
Personligen tyckte jag EP-valet var svårt. Alliansen har svikit mig på så många viktiga frågor att det satt djupt inne att lägga en röst på dem, även om jag visste att de kandidater jag valde mellan inte ingick i gruppen som bygger det fascistoida samhälle som vi är på väg mot.
Jag uppfattar att det finns en väsensskild kulturskillnad mellan svensk politik och den europeiska. Må vara att det förekommer tjuvknep i Sverige, men det tycks vara mer regel än undantag i EU. Där till är procedurerna andra och frågorna drivs i det fördolda. Därför var det för mig viktigt att välja en kandidat som kan spelet och som driver det hela tiden. Därför röstade jag på Fjellner.
Hade det varit riksdagsval så hade situationen dock varit en annan. Vi tillsätter hela parlamentet och man kan i det läget tillåta sig mer, anser jag, samtidigt som kraven på kandidaterna är mindre.
Vid ett riksdagsval idag så hade min röst idag gått till Piratpartiet.
Grunderna för detta är som följer:
Alliansen har tagit sig friheter som jag inte gett dem lov till.
- Man har gett sig själv tillgång till all digitaltrafik som passerar Sverige genom det som kallas FRA-lagen, men i realiteten är ett antal lagar och förordningar som skrivits om. Diverse säkerhetsspärrar har för visso lagt dit, men eftersom de formats och styrs av samma politiker som frångick sina egna grundprinciper och partiprogram, och samma politiker som hur väl de än menar förhoppningsvis inte förstår vad det är de gör så är förtroendet för dem litet. Man har gett enskilda näringsidkare makt över medborgare som tidigare inte ens polisen hade vid utredning av brott. NEJ! Det är inte EUs fel. Ipred-direktivet har sina fel och brister, men det var Sveriges regering och riksdag som förvandlade det mardrömmen Ipred-lagen.
- Äktenskapsbalken. Man hade utan inskränkande av medborgerliga rättigheter kunnat skapa en sexualitetsneutral giftermålsbalk. Men man tog sig rätten att nagga på religionsfriheten och försöka blanda sig i kyrkans ställningstagande i frågan. DET är inte en religionsneutral stats sätt att agera, det är hur politiker med makthunger eller religionsparanoja agerar.
- Lissabon-fördraget. Riksdagen har en reglerad rätt att stifta lag – detta är en av de få uppgifter riksdagen har som inte är tillåten att delegera. När det kommer till grundlagsfrågor så skall dessa klubbas två gånger med ett mellanliggande val emellan. Genom att godkänna Lissabon-fördraget har Riksdagen delegerat konstitutionella frågor till EU, vilket alltså inte ligger i deras mandat utan dubbel klubbning med mellanliggande val. Det sket man i, för antingen så kan man inte grundlagen, eller så tyckte man att befolkningen tyckte fel i frågan.
- Därtill har flera Allianspartier uppvisat såväl dålig medmänsklighet som dålig respekt för demokratin genom att man håller riksdagsledamöterna i strypsnara. Den som tycker fel får helt enkelt inte vara med och rösta – för man måste ju visa sig regeringsduglig. Bygga på sitt sosse-komplex och där är det inte väl genomarbetade och ideologiskt stringenta förslag som gäller, utan lydnad.
Ovanstående är inte ställningstagande som jag är beredd att legitimera och mina valalternativ är således att rösta blankt, vilket är som att släppa luft i rymden, eller att rösta på ett annat alternativ.
Jag är inte vänster, sympatiserar inte med kollektiva idéer, så vänsterblocket, Fi m.fl. faller bort.
Kvar är Piratpartiet, som måhända får Oscar Swartz som kandidat. DET är namnam! Min kritik kvarstår att jag vill att partier för att möjliggöra ett ansvarsfullt och rationellt val måste stödja sig på en ideologi. Men jag hittar inte ett parti inom mina preferensramar som gör det.
Men jag hittar däremot ett parti som gör vad ni andra inte gör: Sätter medlemmarna i centrum – inte partitoppen, står för integritet och rättssäkerhet och är något så när transparenta i sin verksamhet. För visso behöver de dressa till sig för att festerna skall locka mig, men det är ett minimalt problem i sammanhanget. Inte heller håller jag med dem fullt ut, men i en hel del. Alliansen har förvandlat det här till ett val där man som liberal inte kan välja sitt bästa parti, utan det minst dåliga.
Detta är dock inte att betrakta som ett bindande löfte – det är hur jag skulle göra idag. Det finns tid att göra om och göra rätt. Jag kommer att följa utvecklingen och rapportera eventuella förändringar i mitt ställningstagande. I marginalen kommer min ståndpunkt visuellt redovisad att finnas.
Kan jag inte följa mina värderingar så kan jag i alla fall se till att skydda mitt hus och se till att den som demokratiskt gjorde vad som i verkligheten skulle motsvaras av att installera webkamera i mitt sovrum och att olla mina handdukar i badrummet får klart för sig att så gör man inte. Stå på dig – annars gör någon annan det!
Oreange och Lika förklarar sig väl själv – det ljusblå står för en blankröst eller ett eventuellt liberalt alternativ som idag inte gett sig till känna.
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, Alliansen, Piratpartiet, integritet, medborgarrätt, konstitution
