Ord…
Vad är det med svenskar och språk? Läser begåvade och till synes smarta människor som ändå inte kan stava till de/dem. Det stavas aldrig någonsin dom. Om man inte avser det en domstol avkunnar.
Ett annat område för roliga ord är hushållsprodukter. I söndagens reklamblad annonserade någon av stormarknaderna ut bordsunderlägg. Vad man menade var alltså inte mattor, utan tabletter eller möjligen tal(+l)riksunderlägg.
Ett annat ord som gått vilse är bekväm. En människa som är bekväm är alltså lat, till skillnad från en soffa som är bekväm som är behaglig att sitta i. En människa som trivs i bekväma möbler är alltså inte nödvändigtvis bekväm.
Läs även andra bloggares åsikter om ord, språk, bekväm, de/dem
Kattälskande, uppkäftig, lojal och omtänksam gladliberal med Göteborgsadress. Lite utförligare 







Härom dagen kunde man läsa på text-tv att många av de kemikalier som finns i våra rengöringsmedel ställer till det genetiskt för kommande generationer, framför allt för pojkarna. Nå de giftiga kemikaliernas värde vad gäller rengöring är kraftigt övervärderade. Jag använderSåpaGalltvål (flytande)Vim/Jif (den klassiska sorten med slipmedel i)YesAlmgrens sidentvål som tillverkas av Almgrens sidenväveri, men de är inte så bra på tvålreklamsamt Ättika Remol, klorin och Astonish Jag tycker inte att städning är fantastiskt skoj, så det får gärna gå undan. Jag tycker heller inte om saker som svider på huden och sticker i näsan. Har man dessutom husdjur och barn i krokarna så vill jag att det skall vara så giftfritt som möjligt. Såpa är ett av de bästa rengöringsmedel du kan hitta för daglig rengöring. Eftersom det är fett så löser det fett utmärkt. Mat-os och feta fingeravtryck på dörrar försvinner utan besvär. Alla trädetaljer (som inte är lackat – då gör det ingen nytta, men heller ingen skada) älskar såpa eftersom det återfettar träet. Slevar, smörknivar, skärbrädor, köksbord. Häll på såpa, skura med borste och vatten samt torka eller skölj av.Jag har en pumpflaska med såpa i köket och en flaska i badrummet – för jag använder [...]
Läser man skönhetsannonser idag så är det mycket mer eller mindre magiska krämer, innehållande substanser som ingen kemist någonsin hört talas om. Det är kanske inte specifikt för vår tid, men däremot så finns det skönhets knep som är tidlösa. Läser man äldre skönhets-tips, i det här fallet från 20- respektive 40-talet, så kan några skillnader från dagens tips skönjas. Gamla dagars tips är inte minut-lösningar utan långsiktigt arbete, men man kopplar också samman in och utsida. Till exempel kan man läsa i Vårt hems “Skönhetsvård och hygien” från 1923:“Ögonen äro själens speglar, och vi få alltså se till, att vi ha något, som de kunna återspegla. Ju rikare själsliv, desto vackrare och mera omväxlande uttryck i ögonen. Ju mindre vi ha inombords, desto uttryckslösare och tommare blick.” Vore inte detta något för hårdspacklade och bantade tonåringar att beakta? Ett gammalt knep för många områden som har god effekt på lite sikt är borstar och den gemensamma nämnaren är god blodcirkulation. Jag skulle rekommendera alla att äga och använda: Hårborste med svinborst (Måhända finns de män som har mindre användning för just hårborsten) Ansiktsborste Tandborste Badborste Torrborstning av kroppen avlägsnar döda hudceller och förbättrar blodcirkulationen. Du borstar i cirklar nedifrån [...]
Hej Staffan – tack för påpekandet. Eftersom jag är hobbydyslektiker så litar jag blint på min ordlista – som godkände… eftersom den förstås trodde att jag syftade på talrika underlägg… sorry.
“Talriksunderlägg”? Grznt’s law of pedantfy slår till igen ser jag, alltså att den som klagar på andras språkbruk per automatik kommer att göra fel själv.
Nu förstår jag inte vad du menar Hans. Finns inte rätt och fel? Jag har ju just fastslagit att det är fel!
Så som det används idag, så är det inte enbart de som skriver talspråk på dej-, sej-nivån som skriver dom, utan även i hyfsat formella sammanhang så som artiklar. Tydligen är det godtaget av språkrådet, om jag är rätt informerad, men jag tycker inte att det blir bättre för det.
Kanske kan vi förenkla han/hon och honom/henne till bara han/hon också… *mutter*
Nu måste jag lägga mig i. Det handlar inte om rätt eller fel förstås, utan om stilnivå. Vill man skriva talspråk – som talspråket talas – så skriver man mej, dej, sej, dom, oxå, och annat vederstyggligt.
Vad värre är, har många inte klart för sig skillnaderna mellan subjektsformen de och objektsformen dem, som båda uttalas dom. Däremot vet många att man inte skriver dom – och ändrar då alla dom till dem, vilket får underliga konsekvenser som “dem borde gå en kurs i svensk grammatik” eller annat trams.
Tillåtet… Det är FEL!!!
(Jag vet att du har rätt, men det är fel och dåligt och… dåligt!)
Jag tror det är tillåtet, så att säga, att skriva dom nuförtiden. Det har varit det ett tag. Har för mig att de haft det uppe på “Spräket” i P1.