Kattälskande, uppkäftig, lojal och omtänksam gladliberal med Liköpingsadress. Lite utförligare 
Liberalt parti
Jag ser att det förs fram argument för att slå samman Folkpartiet och Centern för att därmed uppnå ett stort liberalt parti.
Nog är ett liberalt parti med inflytande en lika intressant som tilltalande tanke! Men jag håller nog likväl med om att en sammanslagning är en lysande, eller ens bra idé.
Min första invändning är att jag aldrig uppfattat Folkpartiet som ett liberalt parti. Enskilda företrädare – visst – men inte partiet i samlad grupp. Med sin historia inom nykterhetsrörelsen (och alkoholförbudskärlek) och med en god samling statskramare och kvoterande marxist-feminister känns de liberala värderingarna vara tunnsådda och mer ha ett samband med det där kornet som även en blind höna finner.
Min andra invändning är att även Centerpartiet är vilse på sin liberala vandring. Man talar vackert, men när det är dags att agera så står partiprogrammet undanställt i den mörkaste garderoben.
Visst kan dessa organisationer bli en stor – men liberal?
Vill man ge liberalismen en röst, så tror jag att man istället för att börja möblera om och köpa nya tavlor till väggarna – vilket förvisso känns kreativt, förnyande och roligt – istället borde städa och kasta skräp först. Hur är det till exempel med alla de företrädare som röstade för FRA-lagen, Ipred och Lissabonfördrag utan att hantera den senare som grundlagsfråga. Företräder de partierna nästa period? Om inte, vilka företräder då partierna?
Jag förstår att det känns frustrerande att domineras av en moderat ledning (för min gissning är att regeringspolitiken kommer från makt-trojan inom moderaterna, sannolikt uppbackade av de andra partiledningarna som i varierande grad vill vara med i gänget). Men inte blir man i faktiska tal fler för att man går samman? Inte blir man bättre förhandlare?
Men däremot får man lägga mycket tid och kraft på att två skall bli en, vilket lämnar spelplanen fri för övriga aktörer att ta för sig, vilket är kontraproduktivt om man vill minska den moderata styrningen.
- Kom fram till vad ni faktiskt tycker (inte vad ni tror er kunna uppnå).
- Lägg upp planen på hur ni skall nå dit med en realistisk, men inte lat tidsplan.
- Se till att drilla er i förhandlingsteknik.
- Och se sedan till att skapa ljuv musik – Rock’n roll!
Trivs man inte med sig själv, så kommer vare sig stort bröllop eller kärleksbarn rädda relationen eller annorlunda uttryckt:
Vet du inte vet vilken hamn som är ditt mål, så är ingen vind gynnsam.
Den här typen av förslag tror jag att vi kommer att få se mer av. De “nyttiga idioter” som stannar kvar för att “rädda den liberala själen” i respektive parti, får inte mycket gehör och något måste man ju göra för att känna att man gör nytta. Man kan integritetscertifiera (varför finns ingen demokrati-, inte-sparka-på-hundvalpar- eller antipenalismcertifiering?) en stund, man kan utveckla sin politik för internet (som rimligen borde vara samma som i andra frågor) men sedan? Vad skall man göra med sig i ett parti som slutat lyssna på sina medlemmar och som toppstyrt springer än hit och än dig i den pragmatiska kampen om att både vara sams med Alliansenspartiledningar och samtidigt vara vad väljarna vill?
Magnus Andersson, Makthavare.se, ABs Almedalsblogg, Expressen
Hanna Wagenius
På andra sidan:
PJ Anders Linder
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om politik, liberalism, Centerpartiet, Folkpartiet, liberalt parti
PDF No related posts.
