Climategate
För några dagar spreds nyheten att några hackare tagit sig in i systemet på institutionen för klimatforskning på University of East Anglia. Att intrång skett har bekräftats från universitetet, men hur mycket av informationen som läckt som är korrekt är svårt att säga. Men så vitt jag kan förstå så är det ingen som dementerar det som ännu läckt, däremot tolkningen av innehållet.
Det har inte skrivits mycket i svenska medier och det som skrivits har varit överslätande, som det brukar när nyheten inte är i linje med det politiskt korrekta.
Men det som kommit fram är dock värt att begrundas i flera led.
För det första så är det en 30 år gammal nyhet att politisk medelstilldelning riskerar att leda till politisk forskning, inte totalt och inte för alla, men i större utsträckning än annars. Det handlar över tid inte bara om att de i akademien påverkas av vilket innehåll som premieras utan också vilka som söker sig till akademien inom tydligt politiserade områden.
För det andra så behöver vi i betydligt större utsträckning ämnesjournalister. Välutbildade sådana. Vad detta visar är att akademien inte i alla avseenden är redlig och att det därmed inte räcker med att peka på forskningsresultat för att visa någots sanningsvärde, eller ens rimlighet. Men hur skall man kunna avslöja det när det gäller så komplexa frågor? Jo genom att ha välutbildade journalister som inte bara nätt och jämt förstår att ta sig igenom sammanfattningen, utan som också kan – i alla fall till viss del – se orimligheter i såväl metod som slutsats.
Men medelstilldelningen är starkt politiserad och journalistkåren lyser inte på bredfront med sina djupa reportage eller ämneskunskap.
Det här är resultatet.
Politik grundad på politisk vetenskap och en allmänhet som inte har en aning om det och som därför styrs som får.
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Journalism, Klimathot, Klimatförändring, Vetenskap, Akademi, Forskning, Climategate,
Kattälskande, uppkäftig, lojal och omtänksam gladliberal med Göteborgsadress. Lite utförligare 







Härom dagen kunde man läsa på text-tv att många av de kemikalier som finns i våra rengöringsmedel ställer till det genetiskt för kommande generationer, framför allt för pojkarna. Nå de giftiga kemikaliernas värde vad gäller rengöring är kraftigt övervärderade. Jag använderSåpaGalltvål (flytande)Vim/Jif (den klassiska sorten med slipmedel i)YesAlmgrens sidentvål som tillverkas av Almgrens sidenväveri, men de är inte så bra på tvålreklamsamt Ättika Remol, klorin och Astonish Jag tycker inte att städning är fantastiskt skoj, så det får gärna gå undan. Jag tycker heller inte om saker som svider på huden och sticker i näsan. Har man dessutom husdjur och barn i krokarna så vill jag att det skall vara så giftfritt som möjligt. Såpa är ett av de bästa rengöringsmedel du kan hitta för daglig rengöring. Eftersom det är fett så löser det fett utmärkt. Mat-os och feta fingeravtryck på dörrar försvinner utan besvär. Alla trädetaljer (som inte är lackat – då gör det ingen nytta, men heller ingen skada) älskar såpa eftersom det återfettar träet. Slevar, smörknivar, skärbrädor, köksbord. Häll på såpa, skura med borste och vatten samt torka eller skölj av.Jag har en pumpflaska med såpa i köket och en flaska i badrummet – för jag använder [...]
Läser man skönhetsannonser idag så är det mycket mer eller mindre magiska krämer, innehållande substanser som ingen kemist någonsin hört talas om. Det är kanske inte specifikt för vår tid, men däremot så finns det skönhets knep som är tidlösa. Läser man äldre skönhets-tips, i det här fallet från 20- respektive 40-talet, så kan några skillnader från dagens tips skönjas. Gamla dagars tips är inte minut-lösningar utan långsiktigt arbete, men man kopplar också samman in och utsida. Till exempel kan man läsa i Vårt hems “Skönhetsvård och hygien” från 1923:“Ögonen äro själens speglar, och vi få alltså se till, att vi ha något, som de kunna återspegla. Ju rikare själsliv, desto vackrare och mera omväxlande uttryck i ögonen. Ju mindre vi ha inombords, desto uttryckslösare och tommare blick.” Vore inte detta något för hårdspacklade och bantade tonåringar att beakta? Ett gammalt knep för många områden som har god effekt på lite sikt är borstar och den gemensamma nämnaren är god blodcirkulation. Jag skulle rekommendera alla att äga och använda: Hårborste med svinborst (Måhända finns de män som har mindre användning för just hårborsten) Ansiktsborste Tandborste Badborste Torrborstning av kroppen avlägsnar döda hudceller och förbättrar blodcirkulationen. Du borstar i cirklar nedifrån [...]