Climategate 2

Läser((Telegraph)), ((weekly Standard)), ((Ingemar Nordin - Newsmill)), ((Anders Edwardsson i Svensk Tidskift)) om detta Climategate som det är så tyst om i Sverige att man kan höra en koldioxid falla. För mig verkar det som att en av sakerna som gör att reaktionerna uteblir är en oförståelse inför hur akademien fungerar. Det finns några ...

Läser((Telegraph)),¹,²,³ om detta Climategate som det är så tyst om i Sverige att man kan höra en koldioxid falla.

För mig verkar det som att en av sakerna som gör att reaktionerna uteblir är en oförståelse inför hur akademien fungerar.

Det finns några grundprinciper:

1. Du gör test på ett sådant sätt att någon annan kan göra om dem och se om de får samma resultat.
   • Detta förutsätter bland annat att ditt undersökningsmaterial sparas, så som temperaturundersökningar, intervjuer eller andra undersökningar.
2. Samtidigt som man förvisso är kollegor och kanske vänner så bygger akademien på att vetenskapsmännen kontrollerar varandras resultat och metoder. Man opponera på varandras avhandlingar, för att en artikel du skrivit skall vara meriterande så behöver den ha varit intagen i en skrift som är “peer-reviewed”, det vill säga kvalitetsgranskad och godkänd av andra akademiker på samma eller högre nivå inom ämnet.

Hela akademien bygger förstås på att det är fakta och vetenskap man eftersträvar. Underlag för mänskligheten att bli bättre eller få det bättre. Att veta mer än igår.

När man utser forskare som skall opponera på eller granska någons forskning så är det viktigt att man ser till att det inte föreligger jäv. Att man inte är personliga vänner, eller har arbetat så mycket tillsammans (ribban ligger högt) så att A kan tänkas vilja godkänna B för att höja Bs renommé och därmed värdet på det arbete man gjort tillsammans.

Vad som kommit fram genom Climategate är att forskarna vid det centrum vars arbete till stor del ligger bakom FNs plimatpanels resultat

• Satt egna politiska målsättningar före de vetenskapliga och försökt hindra kollegor((Ingemar Nordin – Newsmill)) från att få artiklar publicerade,  inte på grund av kvalitativ undermålighet, utan för att de tyckte “fel”.
• Att många forskare tycks ha en så personlig relation till varandra att de inte med trovärdighet kan uttala sig om varandra utan att vi andra skall behöva undra om jäv föreligger
• Att det material som varit nödvändigt för att nå resultaten kastats, vilket gör att ingen idag kan kontrollera om resultaten som presenterats är rimliga. Det verkar till och med som att man aktivt hindrat kollegor från att ta del av underlag och därmed hindrat granskning av de resultat man nått.
• De justeringar man gjort (och ibland måste göra) tycks inte ha haft målet att nå rättvisande resultat, utan att bekräfta det man vill ha bekräftat.

Men Johan Ingerös((Världens dyraste korthus)) inlägg påtalar förstås en del av förklaringen till tystnaden.

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Vetenskap, Forskning, Miljö, Klimatförändringar, Climatgate, IPCC

1. weekly Standard ↩
2. Ingemar Nordin – Newsmill ↩
3. Anders Edwardsson i Svensk Tidskift ↩