Climategate 2
Läser((Telegraph)),1,2,3 om detta Climategate som det är så tyst om i Sverige att man kan höra en koldioxid falla.
För mig verkar det som att en av sakerna som gör att reaktionerna uteblir är en oförståelse inför hur akademien fungerar.
Det finns några grundprinciper:
- Du gör test på ett sådant sätt att någon annan kan göra om dem och se om de får samma resultat.
- Detta förutsätter bland annat att ditt undersökningsmaterial sparas, så som temperaturundersökningar, intervjuer eller andra undersökningar.
- Samtidigt som man förvisso är kollegor och kanske vänner så bygger akademien på att vetenskapsmännen kontrollerar varandras resultat och metoder. Man opponera på varandras avhandlingar, för att en artikel du skrivit skall vara meriterande så behöver den ha varit intagen i en skrift som är “peer-reviewed”, det vill säga kvalitetsgranskad och godkänd av andra akademiker på samma eller högre nivå inom ämnet.
Hela akademien bygger förstås på att det är fakta och vetenskap man eftersträvar. Underlag för mänskligheten att bli bättre eller få det bättre. Att veta mer än igår.
När man utser forskare som skall opponera på eller granska någons forskning så är det viktigt att man ser till att det inte föreligger jäv. Att man inte är personliga vänner, eller har arbetat så mycket tillsammans (ribban ligger högt) så att A kan tänkas vilja godkänna B för att höja Bs renommé och därmed värdet på det arbete man gjort tillsammans.
Vad som kommit fram genom Climategate är att forskarna vid det centrum vars arbete till stor del ligger bakom FNs plimatpanels resultat
- Satt egna politiska målsättningar före de vetenskapliga och försökt hindra kollegor((Ingemar Nordin – Newsmill)) från att få artiklar publicerade, inte på grund av kvalitativ undermålighet, utan för att de tyckte “fel”.
- Att många forskare tycks ha en så personlig relation till varandra att de inte med trovärdighet kan uttala sig om varandra utan att vi andra skall behöva undra om jäv föreligger
- Att det material som varit nödvändigt för att nå resultaten kastats, vilket gör att ingen idag kan kontrollera om resultaten som presenterats är rimliga. Det verkar till och med som att man aktivt hindrat kollegor från att ta del av underlag och därmed hindrat granskning av de resultat man nått.
- De justeringar man gjort (och ibland måste göra) tycks inte ha haft målet att nå rättvisande resultat, utan att bekräfta det man vill ha bekräftat.
Men Johan Ingerös((Världens dyraste korthus)) inlägg påtalar förstås en del av förklaringen till tystnaden.
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Vetenskap, Forskning, Miljö, Klimatförändringar, Climatgate, IPCC
- weekly Standard ↩
- Ingemar Nordin – Newsmill ↩
- Anders Edwardsson i Svensk Tidskift ↩
Kattälskande, uppkäftig, lojal och omtänksam gladliberal med Göteborgsadress. Lite utförligare 







Härom dagen kunde man läsa på text-tv att många av de kemikalier som finns i våra rengöringsmedel ställer till det genetiskt för kommande generationer, framför allt för pojkarna. Nå de giftiga kemikaliernas värde vad gäller rengöring är kraftigt övervärderade. Jag använderSåpaGalltvål (flytande)Vim/Jif (den klassiska sorten med slipmedel i)YesAlmgrens sidentvål som tillverkas av Almgrens sidenväveri, men de är inte så bra på tvålreklamsamt Ättika Remol, klorin och Astonish Jag tycker inte att städning är fantastiskt skoj, så det får gärna gå undan. Jag tycker heller inte om saker som svider på huden och sticker i näsan. Har man dessutom husdjur och barn i krokarna så vill jag att det skall vara så giftfritt som möjligt. Såpa är ett av de bästa rengöringsmedel du kan hitta för daglig rengöring. Eftersom det är fett så löser det fett utmärkt. Mat-os och feta fingeravtryck på dörrar försvinner utan besvär. Alla trädetaljer (som inte är lackat – då gör det ingen nytta, men heller ingen skada) älskar såpa eftersom det återfettar träet. Slevar, smörknivar, skärbrädor, köksbord. Häll på såpa, skura med borste och vatten samt torka eller skölj av.Jag har en pumpflaska med såpa i köket och en flaska i badrummet – för jag använder [...]
Läser man skönhetsannonser idag så är det mycket mer eller mindre magiska krämer, innehållande substanser som ingen kemist någonsin hört talas om. Det är kanske inte specifikt för vår tid, men däremot så finns det skönhets knep som är tidlösa. Läser man äldre skönhets-tips, i det här fallet från 20- respektive 40-talet, så kan några skillnader från dagens tips skönjas. Gamla dagars tips är inte minut-lösningar utan långsiktigt arbete, men man kopplar också samman in och utsida. Till exempel kan man läsa i Vårt hems “Skönhetsvård och hygien” från 1923:“Ögonen äro själens speglar, och vi få alltså se till, att vi ha något, som de kunna återspegla. Ju rikare själsliv, desto vackrare och mera omväxlande uttryck i ögonen. Ju mindre vi ha inombords, desto uttryckslösare och tommare blick.” Vore inte detta något för hårdspacklade och bantade tonåringar att beakta? Ett gammalt knep för många områden som har god effekt på lite sikt är borstar och den gemensamma nämnaren är god blodcirkulation. Jag skulle rekommendera alla att äga och använda: Hårborste med svinborst (Måhända finns de män som har mindre användning för just hårborsten) Ansiktsborste Tandborste Badborste Torrborstning av kroppen avlägsnar döda hudceller och förbättrar blodcirkulationen. Du borstar i cirklar nedifrån [...]