Eva-Lena i rutschkanan

Sagor från livbåten tar en intressant aspekt av att människor inte är bra eller dåliga, goda eller onda, utan att man måste se till deras agerande i varje enskilt fall. Eva-Lena Jansson (@evalenajansson) som tillhör Sossar mot storebror och generellt är en av integritetens förkämpar snubblar till och förflyttar tankeverksamheten från knoppen till magen. ...

Sagor från livbåten tar en intressant aspekt av att människor inte är bra eller dåliga, goda eller onda, utan att man måste se till deras agerande i varje enskilt fall.

Eva-Lena Jansson (@evalenajansson) som tillhör Sossar mot storebror och generellt är en av integritetens förkämpar snubblar till och förflyttar tankeverksamheten från knoppen till magen.

Vi har i Sverige någonting som heter PKU-registret. Ett blodprovsregister där de flesta barn födda från sent 70-tal och framåt finns med. Syftet är i allra högsta grad vällovligt – nämligen att kunna hitta sjukdom och att på ett tidigt stadium sätta in hjälp hos de drabbade. Registret är förstås en skatt för forskningen, som kan jämföra nyfödda över tid.

I dagarna diskuteras en stor biobank vid namn LifeGene med målsättningen att underlätta forskningen om våra stora folksjukdomar. Återigen en hedervärd målsättning.

I båda fallen går människor med på att dela med sig av information om sitt DNA för att underlätta forskningen, i båda fallen är det vid start klart att ingen skall kunna koppla ditt prov till dig, eller använda det för annat än forskning.

Men så dog Anna Lindh och i eftersökningarna efter den skyldige ansåg polisen att man skulle ha nytta av att kunna jämföra de misstänktas DNA med brottsplatsen. En ansökan gjordes och proverna lämnades ut. Den överenskommelse som gjorts mellan föräldrar till de barn vars DNA samlats i registret var brutet. De hade inte gått med på att låta sina barn från födseln finnas i ett polisregister.

Men så tillbaka till vår integritetsförkämpe Anna-Lena. Hon inser att integriteten är viktig, men frågar sig när en persons integritet blir viktigare än en annans i relation till att dessa DNA-banker skulle kunna bidra till fängslandet av t.ex. våldtäcktsmän. Nå, de står inte emot varandra. Stod en bevisad våldtäcktsmans rätt till sitt DNA mot ett brottsoffer, så vore situationen lättare. Men så är inte fallet, utan det är 1000-tals oskyldiga (även om ett fåtal även skulle vara misstänkta) som står emot ett brottsoffer och där måste varje individ ges lika rätt. Det som hänt brottsoffret är förstås hemskt, men det är inte andra oskyldigas sak att avkrävas vare sig det ena eller det andra på grund av det.

Vid sidan om den rätt grundläggande aspekten så borde förstås vän av ordning och den som tycker att avtalsrätt i allmänhet och konsumenträtt i synnerhet är en bra sak instämma i att folk bör informeras om vad de går med på vid avlämnandet av provet, eller ges möjlighet att ta ny ställning om reglerna förändras och då kommer en till intressant värderingsfråga – vilka är viktigast, brottsoffer eller sjuka. Många människor kommer garanterat välja att lämna registren om användningsområdet går utöver medicinsk forskning och därmed kommer chanserna minska att skapa bot eller helt förhindra folksjukdomar och liknande.

Vilka prioriterar vi? Brottsoffer eller sjuka? Vi kan i det här avseendet inte välja båda.

Eva-Lena beskriver själv det som föregick tanken om att vidga användningsområdet: “Och trots att jag ogillar den här typen av spekulativa artiklar så slår polisens ord rakt in magen på mig.” (min fetning).Jag skulle vilja att våra politiker höll sina magar utanför politiska beslut och istället satte sig på sin kammare och resonerade. Väg argument och effekter.

Min slutsats: Människor är inte goda eller onda, du måste ta dig tid och ork och lyssna på vad de säger varje gång och värdera just det uttalandet. För i det här fallet så halkade den vanligen kloka Eva-Lena helt snett. Det sluttande planet blir en rutschkana påhejad av en magkänsla som inte tänker.

Det sistnämna är någonting som jag önskar mig mer av inom Piratpartiet. Vi är inte goda för att vi är partister, utan i de fall vi tänker och agerar rätt.

[Uppdatering] Jag omnämnde Eva-Lena som Anna-Lena i texten. Nonchalent och ohövligt att inte hålla ordning på människors namn. Ber Eva-Lena om ursäkt för detta fel, som nu är korrigerat. [/]

Läs även andra intressanta bloggares åsikter om politik, integritet, Eva-Lena Jansson, piratpartiet, DNA-bank, pacta sunt servanda